I Malmö häromdan, på en kulturkonferens, träffar Tjörnarpsbloggen Ilmar Reepalu. Över en smörgåssnitt erinrar vi oss gamla diskussioner vi haft om skolfrågor. Sen kommer vi att prata om livet på landet och jag som emigrerad Malmöbo har ju mycket att säga där. Plötsligt stannar Ilmar mitt i en tugga och får nåt klurigt i blicken.
- Hur är det med Tjörnarp… Har inte ni en tennisbana?
- Jo, svarar jag troskyldigt och berättar om renoveringen förra året.
- Hur bokar man den? undrar Ilmar.
- Jag tror man måste vara medlem i föreningen.
- Är du medlem? undrar Ilmar och tar plötsligt upp sin plånbok. Jag har en match som måste flyttas och jag ger vad som helst. Hur mycket vill du ha? Du kan skriva om det i bloggen. Ni kommer att få massvis med läsare. Hela byn kommer i fokus. Ni blir världskända. Nå vad säger du?
Ilmar tar upp buntavis med sedlar ur plånboken.
- Vilken dag gäller det? frågar jag och bläddrar i almanackan.
Ilmar tar nu upp kommunens representationskreditkort, det guldkantade. Han tar av sig armbandsuret och trycker ner det i min jackficka. Nu börjar han skruva av sig vigselringen.
- Snälla, säg att det går, ber han. Pågatåget! Ni får tågstopp! Till midsommar! Jag lovar! Nä till pingst!!
Nu hittar jag dagen i almanackan.
- Nä tyvärr det går inte, svarar jag. Då är det årsmöte i Majblommekommittén. Jag måste täcka det. Och sen har jag bokat tid för att få klorna klippta på hunden. Så tyvärr…-
Det kommer ett skrik av smärta från Ilmar. Han håller på att skruva ut tandguldet med hjälp av en tandpetare och den har fastnat i tandköttet.
Men Tjörnarpsbloggen är omutlig.
-Ledsen Ilmar men du får prova nån annan.
Som bloggredaktör ställs man ibland inför svåra avgöranden. Mutor är faktiskt inte ovanligt i den här branchen. Men Tjörnarpsbloggen håller etiken högt och sviker inte byn för lukrativa erbjudanden utifrån.
Senaste kommentarer