Sedan förra lektionen har vi fått in ett ganska stort antal limerickar av i huvudsak god kvalitet. Det verkar nu som om de flesta i Tjörnarp med omnejd inte gör annat än knåpar med limerickar. Vi har gemensamt satt Tjörnarp på limerickkartan!
En konstruktiv kritik av de limerickar vi fått in kan sammanfattas i några punkter.
- I några fall saknas en tydlig knorr. Meningen med en limerick är trots allt att det i slutraden skall förekomma en tydlig poäng.
- Rimmen är genomgående av god klass och i flera fall fyndiga. Bra!!
- I något enstaka fall är den s k metern inte helt lyckad. Ett tips är att du läser upp ditt alster högt. Då hör du bättre om rytmen är bra eller om det haltar.
Vi avslutade förra lektionen med ett ”Kom igång för nybörjare”. Vi fortsätter nu med exempel på det som vi kunde lära oss förra gången och som förklarar allt som kanske verkade märkligt. Exemplen innehåller allt (inklusive det där med jamber, anapester och versfötter).
Ett nyskrivet men inte särskilt bra exempel som jag nyligen fick ihop, saknar det ekivoka anslaget men har däremot den enda förtjänsten att den innehåller rimordet Tjörnarp, vilket – som många av er redan upptäckt – inte är det enklaste.
En väverska verksam i Tjörnarp,
Satt o kämpa en dag med sin varp
Hon har svårt att förstå
hur alla trådar skall gå
Trots att blicken för vävning är örnskarp
Som ni kommer att märka när ni sätter igång, är just Tjörnarp ganska, för att inte säga mycket svårt att rimma på. Och det blir inte mycket lättare ens om man vidgar gränserna och försöker med Gunnarp eller Karlarp. Något enklare däremot om man rör sig norrut och kommer till Ella. Då kan man t.ex. börja en limerick med
En jänta som kommer från Ella
har läppar så mjälla, så mjälla
Och sedan är det bara att sätta igång fantasin och tänka ut vad hon gjorde med sina mjuka läppar. Nu kanske någon invänder att ”Ella rimmar väl inte på mjälla”. Men se det gör det eftersom limericken i första hand är tänkt att läsas upp för en någorlunda andäktigt lyssnande åhörarskara och då spelar det ingen roll hur orden stavas. Det är tvärtom så att en fyndig ”felstavning” höjer limerickens status.
Om man nu tvunget vill skriva en limerick om Tjörnarp – och det måste väl ändå vara ambitionen – kan man komma runt problemet genom att undvika Tjörnarp som rimord och i stället inleda t.ex så här:
En ung man i Tjörnarp, det var KG
Som äldre han fick stopp på tåge’
Och sedan är det bara och fortsätta och knåpa tills man fått ihop en limerick som t ex kan läsas upp vid återinvigningen av Tjörnarps station 2014.
En annan finess man kan ta till för att antingen få till ett bra rim eller få rytmen att stämma, är att hitta på ord som kanske inte finns i Svenska akademins ordbok men som ändå förstås av alla läsare/lyssnare. Hans Alfredson inleder t ex en limerick med denna finess (här bjuder jag bara på de första två raderna)
En vinterbadare, Jakob
På Värtan i går tog ett vak-hopp
Sen följer några rader däremellan och limericken avslutas med ordet chokla’kopp.
Tanken med de insända limerickarna var ju ursprungligen inte att de skulle bedömas och rangordnas. Vid förra veckans redaktionsmöte beslutades dock att vi för att ytterligare stimulera skapande av högklassiga limerickar skulle belöna de som vi tycker håller en högre klass än genomsnittet. Belöningen består – förutom av äran – i att dessa limerickar kommer att publiceras på särskild plats och illustreras med en specialgjord teckning, fotomontage eller liknande.
Vill du ha hjälp med att komma igång kan du alltid återvända till lektion 1.
Hjälp på nätet:
Rimlexikon: Klicka här. (Öppnas i nytt fönster)
Engelska rim: Klicka här. (Öppnas i nytt fönster)
Synonymordbok: Klicka här. (Öppnas i nytt fönster)
När/om du kör fast kan du mejla din halvfärdiga limerick till info@tjornarpsbloggen.se så får du hjälp med att få till den rätta ”knorren”.
Senaste kommentarer